Scen
Här lägger jag upp bilder på människor som jag anser ha förgyllt min tillvaro. Jag uppskattar verkligen att se en bra scenföreställning. Det spelar nästan ingen roll i vilken form eller typ av föreställning. Jag tycker mig se något bra eller roligt i det mesta. Jag hoppas du också ser det som är bra.
Tyvärr är det inte alltid jag har kameran med mig och ibland blir bilderna helt enkelt inte bra. Jag har sovrat hårt men ibland har jag ändå släppt genom sämre bilder bara för att de ändå har ”något" trots oskärpa, fel exponering eller någon annan felaktighet. Ha gärna förbarmande med den välvilliga killen bakom kameran diggandes med kameran slängandes i kameraremmen runt nacken…
Dessa bilder finns inte med under fliken "Bildspel/Fotoalbum".
Tyvärr är det inte alltid jag har kameran med mig och ibland blir bilderna helt enkelt inte bra. Jag har sovrat hårt men ibland har jag ändå släppt genom sämre bilder bara för att de ändå har ”något" trots oskärpa, fel exponering eller någon annan felaktighet. Ha gärna förbarmande med den välvilliga killen bakom kameran diggandes med kameran slängandes i kameraremmen runt nacken…
Dessa bilder finns inte med under fliken "Bildspel/Fotoalbum".
Varieté Velociped
I Solna närmare bestämt i Bergshamra ligger Café Sjöstugan. På detta fik har man en del uppträdanden på trädgårdens scen. Den här dagen var det en för mig ganska ovanlig spelning framförd av ”Varieté Velociped”. Det var tre tokroliga män som framförde en pjäs med hjälp av allehanda hjälpmedel som skulle bilda en musikalisk fond eller ljudkuliss. Deras tes verkade vara att så långt det var möjligt att inte använda sig av vanliga hederliga instrument eller elektriska hjälpmedel såsom syntar eller trummaskiner. Allt som har en akustisk ton fanns med. Det tog ett tag innan jag fattade vad det hela gick ut på men efter ett tag så var det väldigt roligt och överraskande och allra mest underhållande. Mannen i blått, Svante Drake, är även känd som en mänsklig trummaskin (Beatbox). Det finns en del på Du-bildröret eller sök bara på nätet. Jag har ingen aning om vilken del av historien varje bild visar och det spelar mindre roll när jag tänker efter. Jag har tyvärr inte hittat fakta om gruppen värda att presentera här tyvärr, men gör gärna ett försök själv om du blir nyfiken.
Peter Asplund
Här kommer ett antal bilder som har Peter Asplund som gemensam nämnare. Han har en ”egen” kvartett och gästspelar väldigt ofta med andra stora svenska artister. Här kommer bilder där han spelar med Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band, Bo Kaspers Orkester och sist kvartetten. Jag är ledsen att pianisten i kvartetten inte fick vara med men ”han” blev för dålig på bild bara för min position var usel annars är han jättebra han med.
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Margareta Bergquist (The real group) tillsammans med Sandvikens Big Band på Solliden
Med Bo Kaspers Orkester på Skeppsholmen
Med Bo Kaspers Orkester på Skeppsholmen
Kvartetten på Solliden, Johan Löfcranz Ramsay
Kvartetten på Solliden, Johan Löfcranz Ramsay
Kvartetten på Solliden, Hans Andersson
Kvartetten på Solliden
Kvartetten på Solliden, Hans Andersson
Nils Landgren & Joe Sample- Creole Love Call på Fasching
Nisse eller Naijse som jag ibland säger efter att ha hört Michael Brecker ropa på honom från scen på Stockholm Jazz. Nisse är en av mina största favoriter genom tiderna, jag har sett honom på Fasching minst tio gånger i olika konstellationer jag har också sett honom på Stockholm Jazz några gånger. Han har spelat med Esbjörn Svensson, Michael Ruff(USA), Viktoria Tolstoy, sitt eget band ”Funk Unit” och nu på bilderna Joe Sample från gruppen The Crusaders och Ray Parker Jr. Ja, ni läste rätt! Ray det var han som skrev filmlåten ”Ghostbusters”. Här ser man även Lagaylia Frazier gästköra, (bokstaven ”k” i ”gästköra” uttalas som kå.). Nils behöver ingen presentation anser jag det finns dessutom inte plats här i alla fall.
Ray Parker Jr
Nisse, Ray
Lagaylia
Joe Sample på piano till vänster
Nisse brukar säga - Om det sprutar något från trombonen när jag spelar är det bara kondensvatten.....faan trot!
The Neville brothers
De legendariska soulbröderna spelade på Stockholm Jazz 2006. Det var en lugn och stämningsfull spelning som alla musikintresserade borde ha sett, för det här är ren klass. Aaron Neville fick sin första stora hit 1967 med ”Tell it like it is” den har sålt över en miljon exemplar, vill du veta mer så finns Internet……
Markoolio-Karlsson på taket
Markoolio spelar ”Karlsson på taket”. Vi gick på invigningen av det nya gymnasiet i Upplands-Väsby som heter Messingen och där bjöds det på teater för dem små, så vad gör en förälder som vill sin lilla kille väl? Jodå det är bara att åka, det blev lite kul för oss vuxna också det var lagom med en kort show för alla inblandade, barn och vuxna. Här är några bilder. 201108
Louise Hoffsten
Här kommer några bilder som jag har tagit 2006 under en konsert med Louise Hoffsten.
Gitarristen i hennes band den kvällen var verkligen fantastisk på scen, han gav ALLT!
Samspelet på scen mellan duktiga musiker som den här kvällen kan verkligen vara en upplevelse.
Linda Gail Lewis
Linda är Jerry Lee Lewis lillasyster. Vi fick ett infall att gå på den utmärkta puben Akkurat på söder vanlig söndag bara för det bjöds på lite levande musik. Vilken tur att vi kom iväg, den kvällen spelade Linda Gail Lewis och vad det svängde... Skitkul och ovanlig musik för mig att lyssna på särskilt på plats. Jag tog några bilder men det var bara den här som blev något, så håll till godo.
Lagaylia Frazier
En sångfågel som upptäcktes av Robert Wells om jag minns rätt, hon turnerade flitigt med honom i samband med ”Rapsody in rock”. På senare tid har hon stått på egna ben släppt egna plattor, samarbetat med bland annat Nils Landgren, hon finns med på mina bilder under hans namn. På dem här bilderna gör hon ett gästspel på en scen i Sundbyberg på Baseboll VM som gick där i september 2009. Jag tycker hon gjorde en bra insats och inte bara med tanke på den klena publiken om man tänker på mängden, det var inte mer än hundra personer där, vilket var synd om alla andra som valde att vara på andra saker. Som vanligt ger hon järnet och skulle sjunga brallorna av vem som helst.
Sorgligt att inte skärpan satt här.....kompaktkameror....
Kulturfestivalen i Stockholm 2011- Brunkebergstorg ”Maxat för mini”
Här är bilder på en nästan helt ordlös tolkning av ”Alice i underlandet” men med namnet ”Alice på Brunkebergstorg”. Det var jättekul att se hur man kan få så många barn att nästan helt fångas av denna uppvisning i dans och instrumental musik. Dansarna kommer från Dansens hus.
Teater Pero
Hemligheternas skog är en pjäs om en pojke som letar efter sin försvunna pappa, han har egentligen dött, som pojken skall hitta med hjälp av en silverstjärna. Pjäsen framfördes i Kulturfestivalens regi på Brunkebergstorg Maxat för Mini.
Hemligheternas skog, inledande dans och sång.
Hemligheternas skog, inledande dans och sång.
Hemligheternas skog, här har man fastnat i den luriga musslans gap.
Hemligheternas skog, här försöker man förhandla och överlista musslan att öppna sig och ge bort pärlan.
Simone Moreno
Simone Moreno är ett energiknippe jag nästan aldrig sett maken till hon var aldrig stilla och hade en scennärvaro som var fantastisk. Jag hoppas verkligen bilderna kan göra hennes scenpersonlighet rättvisa, musiken svängde förstås grymt om. Alla som har Spotify kan ju ta reda på saken själv vettja.
Calle Real- "Kungsgatan"
Svängigt band på Gustav Adolfs torg 2010 efter Simone Moreno samma kväll. Det måste ha varit fel på deras belysning för det var väldigt svårt att se deras ansikten. Det spelade ingen roll de flesta stod eller dansade och diggade till svänget.
Pianisten var en egen uppvisning i sig.
Pianisten var en egen uppvisning i sig.
Kom igen, sväng med armarna i luften!
Bo Kaspers Orkester
Bo Sundström, sångare i bandet, tyvärr hade han en förmåga att blunda på ALLA mina bilder jag tog därför blev det bara en här för det blev inte så spännande att en massa ”blundande bilder” men en är ju roligt.
Ja han blundade väl inte hela tiden men nästan….
.
.
Ok han blundade när han stod still vid micken och sjöng men nu går han och då tittar han.
och nu är han ”osynlig igen” vad var det jag sa….
Avishai Cohen
När jag läste konsertprogrammet om en israelisk basist med trio tänkte jag inte mycket om det, musik från mellanöstern är ju mest konstig ”pling-plongmusik och någon som joddlar på metkrokiska”. Snacka om att jag blev överraskad, mycket mer raskad än räven och jag var ju inte ens på risen utan på stenlagd Skeppsholme mitt i svenska sommaren. Det här bandet var en riktig rökare i krysset en riktig strutning. Det blev utan konkurrens årets konsertupplevelse, hela jazzsverige blev minst sagt tagna på sängen, för vad det svängde den kvällen på Skeppis. Jag kommer aldrig att glömma den här jazzkillen som inte är ett ackord mindre spännande än, gitarristen från AC/DC, Angus Young på scen. Titta på bilderna så kanske du förstår.
Nils Landgren på NK
Lördag solig höstdag strax efter fullmåne. Nisse ska spela gratiskonsert på NK. Hmm lovande!
Legenden med trombonen lirar på NK det borde vara FULLT men det är behagligt glest, åtminstone precis framför scenen vilket var bra för mig som vill plåta lite för det vill man ju, plåta lite alltså.
Den fyra man starka orkestern är där för att spela utvalda delar från nya plattan ”The moon, the stars and you”. Passande så påpekade Nisse att det precis varit just fullmåne och då var ju konserten extra väl tajmad, som en smäck i krysset
Plattan är ett bra kliv från vad som kommer från exempelvis Funk Unit, här är det mer ballad som gäller, på plattan medverkar Stockholms filharmoniska orkester.
Idag har de dock av naturliga skäl valt att utelämna orkestern vilket var synd men vilken tuff grej det hade varit med den 105 man starka orkestern på plats. Nåväl nu ska vi vara glada för det vi fick.
Den unga pianisten var för mig en överraskning, vilken talang. Vem är jag då då som låter mig bli överraskad? Han spelar ju i Nisses band vilket borde vara en kvalitetsstämpel så god som vilken annan. Han hade ett spel som skapade en böljande och nästan flytande våg av toner, verkligen bra. Här kan man se pianisten Michael Wollny (från Hamburg, Tyskland) och trummisen Rasmus Kihlberg, Malmö, i samspel. Det var svårt att komma åt för en bra kameravinkel, trappräcken och andra åhörare i vägen bland annat….jag ännu inte blivit utsedd till hovfotograf ännu så jag får ta smulorna som ramlar från bordet än så länge.
Nils och basisten Lars Danielsson
Nu är spelningen snart slut men pass på och njut av tonerna, för biljetter till Grünevaldsalen, Konserthuset, hade man inte fixat, Det var där bandet skulle spela på senare samma lördag
Beat Funktion
Musikplats Stockholm är ett av P4 Stockholms trevligaste program tycker jag. SR ger alla som älskar bra musik chansen att uppleva en gratiskonsert i en studio i radiohuset vid Gärdet på Östermalm. Jag har varit där två gånger första gången såg jag Simone Moreno ett energiknippe av rang som jag lagt upp bilder på tidigare, den här gången som jag lägger upp bilder är det på en grupp som inte alls har fått samma genomslag som Simone. Dessa killar som kallar sig ”Beat funktion” spelar instrumental musik som är en blandning av Jazz och Funk. Blandningen ger alltså utmärkta förutsättningar för riktigt god musikspis. Utan att hålla på svaret kan jag säga att konserten var helt fantastisk. Vilket drag, vilka otroliga musiker, det svängde otroligt bra och låtarna var låååånga.
På den halvtimme de spelade var det nog tre fyra låtar som hanns med. Gruppen var för mig helt ny och jag blev smått överraskad över kvaliteten. Nåväl jag kan inte annat än att rekommendera gruppens musik åtminstone i levande form, på skiva vet jag inte hur det låter. Det fanns skivor att köpa på plats men jag avstod från köp. Här kommer ett urval av bilder från spelningen. För dig som vill veta mer om gruppen så finns det mer info på Facebook där gruppen har eget konto eller om det kallas för hemsida.
Här en bild på Fredrik Eliasson, programledare för musikplatsen.
På den halvtimme de spelade var det nog tre fyra låtar som hanns med. Gruppen var för mig helt ny och jag blev smått överraskad över kvaliteten. Nåväl jag kan inte annat än att rekommendera gruppens musik åtminstone i levande form, på skiva vet jag inte hur det låter. Det fanns skivor att köpa på plats men jag avstod från köp. Här kommer ett urval av bilder från spelningen. För dig som vill veta mer om gruppen så finns det mer info på Facebook där gruppen har eget konto eller om det kallas för hemsida.
Här en bild på Fredrik Eliasson, programledare för musikplatsen.
Grabbarna på blås som i mitt tycke är de som står för den vokala delen i en trots allt instrumental musik.
Daniel Lantz, bandets grundare och talesman. Intog en ganska ocentral position på scen. Blåset stod längst fram på mitten av scen vilket kanske speglar gruppens syn som eventuellt delas av undertecknad.
Bas och Congas, grunden i takten respektive finliret ovanpå trummisens mer brutala taktslag.
Killen på trumpet var som jag förstod det hela sist in i bandet och jag kan väl inte annat än att säga att han gjorde sig förtjänt av att spela i orkestern.
Saxen måste vässas under mellansnacket för att hållas skarp i tonen ;-)
Ingen konsert utan mellansnack och intervju med musikanterna
Det var inte bara Fredrik som tyckte det som sas var roande…
-Ja, det är bra, du är ny, du ska jobba, tuta på, jag väntar på min tur…..hör jag mig killen på sax tänka just nu när jag tittar på bilderna, annat var det på plats.