Himlar
Himlen är ett bildelement man alltid måste beakta när man fotograferar utomhus. Jag anser att himlen är det viktigaste elementet man måste kunna behärska om man har ambitionen att bli en bra (eller åtminstone någorlunda medveten) fotograf.
Det finns en del att tänka på och känna till. Himmeln kan bidra med flera saker. Den kan ge en mörk och stillsam fond, en ljus och neutral fond, ge bilden djup, skapa känslor, avskärma motiv i djupled, skapa kontrast i ljushet och färgskala, släta ut eller förstärka kontraster, underlätta motivföljning eller helt enkelt bara förmedla glädjen över att ha upplevt en varm och solig sommardag eller kall och kylig vinterdag för den delen.
Vid utomhusfoto behöver inte himlen ens finnas med på bilden den påverkar i alla fall slutresultatet. Himlen bestämmer nämligen om vi ska arbeta med ett tjockt molntäcke, en klar sol, tydlig fullmåne eller på vilken tidpunkt om dygnet och vilken sida om exempelvis ett hus eller ett träd vi skall fotografera. Himlen ger oss det ljus som behövs för att kunna ta alla dessa ”genialiska” bilder.
Här skall jag visa bilder där himlen är med som ett medverkande bildelement, detta kan vara i form av huvudmotiv eller bara som bisittare.
Avslutningsvis, himlen kan med andra ord både hjälpa och stjälpa.
Det finns en del att tänka på och känna till. Himmeln kan bidra med flera saker. Den kan ge en mörk och stillsam fond, en ljus och neutral fond, ge bilden djup, skapa känslor, avskärma motiv i djupled, skapa kontrast i ljushet och färgskala, släta ut eller förstärka kontraster, underlätta motivföljning eller helt enkelt bara förmedla glädjen över att ha upplevt en varm och solig sommardag eller kall och kylig vinterdag för den delen.
Vid utomhusfoto behöver inte himlen ens finnas med på bilden den påverkar i alla fall slutresultatet. Himlen bestämmer nämligen om vi ska arbeta med ett tjockt molntäcke, en klar sol, tydlig fullmåne eller på vilken tidpunkt om dygnet och vilken sida om exempelvis ett hus eller ett träd vi skall fotografera. Himlen ger oss det ljus som behövs för att kunna ta alla dessa ”genialiska” bilder.
Här skall jag visa bilder där himlen är med som ett medverkande bildelement, detta kan vara i form av huvudmotiv eller bara som bisittare.
Avslutningsvis, himlen kan med andra ord både hjälpa och stjälpa.
Här har vi en kvällshimmel som ger en fin färgkontrast mot den rödbruna krukan, hade himlen haft många kraftiga moln hade det inte varit bra för kompositionen och känslan lugn som bilden förmedlar. Detta är ju vanligtvis en plats som sjuder av trafik och promenerande människor, för er som inte ser var bilden är tagen så kan jag säga att platsen är Nybrokajen i Berzelii park, Stockholm.
Blå, klar himmelsbakgrund är perfekt för att frilägga ett enkelt och självklart motiv. Statyn står i Berzelii park och föreställer då förstås kemisten Jöns Jacob Berzelius.
Brooklyn Bridge i NY. Vår första dag i ”Äpplet” vår plan var att komma upp i Empire State Building men vid ett oplanerat besök i Svenska kyrkan fick vi tipset att – ”För Guds skull”, åk till Brooklyn Bridge i stället, en så här fin dag skall tillbringas där och ingen annanstans! Det är nämligen sällan det är så vindstilla och värmande den tiden på året som då när vi var där, nämligen andra veckan i januari. Blå himmel och de bärande linorna skapar en symmetri som gynnas av den vackra himmeln.
Brooklyn Bridge i NY. Blå himmel med tydliga bildelement mot en ren bakgrund.
Jag tror inte motivet behöver vidare presentation. Jag fick ett ryck en kväll när jag såg hur molnen slickade skyskraporna och omfamnade dem i dimmoln. Fenomenet är väl jättevanligt för invånarna i NY men för en lantis som en annan är detta exotiskt och måste förevigas.
Karlbergs slott, en flygplanspropeller i metall vars färg går igen lite i de slöjformade molnen, jag slängde in ett träd i kanten för att bilden inte skulle se så blek och tråkig ut.
Färjan mot Ornö. Den här bilden säger mig mycket, här har vi en somrig dag i skärgården framför oss, det luriga är att bilden kan vara tagen var som helst men nu är den faktiskt tagen när färjan är på väg mot just Ornö och inte står och väntar på att bordas av bilar.
Den här bilden är också tagen från färjan men nu ger himlen ett helt annat intryck, eller hur?
Här är samma motiv men jag har mörkat ner bilden något för att förstärka intrycket av hotfulla moln. Samtidigt när jag mörkade ner bilden så har jag också räddat delar av bilden från att förstöras på det rent tekniska planet med avseende på exponering. Lägg märke till hur den ljusaste delen av molnbanken helt plötsligt får teckning (synliga detaljer) i den delen som annars var helt utfrätt av det starka ljuset från solen.
Ornö där optimisterna seglar, hade det inte varit för molnen hade himlen och därmed bilden blivit rätt tråkig, tycker jag.
Blå himmel svart profil av svarta oxelbär. Oxeln står precis norr om Sollentuna kyrka utanför kyrkogården.
Blå himmel med röda solbelysta och nu röda oxelbär.
Oj då, en kombination av bilderna ovan, nu har jag tagit i så det svider, detta är en mycket avancerad fotokonst uppnåelig av endast av de få kunniga och utvalda…..lite skoj, men det blir vackert på nåt sätt. Jag borde ha fått bort grenen i bakgrunden men det blir inte alltid som man tänkt sig, till och med i min värld.
En enkel och minst sagt tydlig komposition som mer eller mindre basunerar ut sitt budskap! Vinter och sol nu ska alla andra som inte är här bli avundsjuka! Bilden är från Åre, 2011
Den här himlen skapar en färgfattig bild, en del skulle säga monochrome och eventuellt tråkig. Jag kan inte annat säga än att den är fantastisk i sin härliga kyliga stämning. Notera detta i kontrast till den knallblå himlen på den andra bilden från Åre ovan.
Höst, klar blå himmel, gulnande trädkronor ett standardmotiv som jag tycker vässats av den häftiga kondensstrimman från flygplanet. Så här vackert är det om hösten i Ulriksdals slottspark på väg mot handelsträdgården där det serveras mer än lovligt goda bakverk.
Vad nu himlen syns inte! Jo det gör den, men inte så (himla) mycket, nu ska den bara se till att lysa genom lövverket så bladens fina gröna färg syns och himlens starka sken ska stråla genom på ett krispigt sätt. Syns det att solen lyser på stammen i mitten av bilden, lika avancerat som bladet ovan, svåra grejer….;-). Det här trädet står precis bredvid S:t Olofs ruin i Sigtuna.
Jag gillar byggnader och då ingår kyrkor, jag har absolut inget till övers för religion men byggnaderna är fantastiska. Nu åter till himlen, blå förstås, här lyckades jag hitta en formation i trädkronan som ramar in kyrkan på ett vackert och passande sätt. Bladen ger bilden lite mer liv sin färgskala annars blir det lite för urtvättat, ljuset är behaglig kvällssol som ger ett varmt och trivsamt ljus. Kyrkan ligger på Utö.
Rododendron i sin magnifika blomsterprakt, blå himmel, starkt ”raktpå” ljus från solen ger tydliga sommarvibbar, skärpa och reportagekänsla, inte särskilt vackert, men tydligt som ett reportage. Den här jättebusken växer på Ornö.
Prästkrage tittar mot himlen i diffust kvällsljus. Detta ljus ger en pastellig och ett lite drömlikt ljus och inte så skarpt.
Samma prästkrage fast sedd från andra hållet men tittar fortfarande mot himlen. Jag håller blomman i handen för att få ljuset exakt som jag vill ha det. Jag hoppas ni förstår det annars blir man ju aldrig färdig, det finns ju så mycket som inte skall vara med på en sådan här bild eller hur?
Sjörök från Tappström en vintermorgon. Nu var det ju som gjort att himlen var helt molnfri. Jag menar vad hade hänt om det var en massa moln ovanför den där ”dimkanonen” inte hade det varit bra. Det är väl ändå trots allt så att det måste vara molnfritt för att fenomenet skall uppstå eftersom klara natthimlar släpper ut värmen i rymden och som gör att det relativt varma vattnet ångar upp detta fantastiska vis.
Jag vet inte vad det är med Norrviken med det spelar ingen roll nästan hur många gånger man går där och glor efter motiv så hittar man nästan alltid ett guldkorn. Det här huset ligger precis vid kanotklubben.
Platsen är Huvudsta strand. En båt passerar en sensommarkväll samtidigt som trubaduren på caféet spelar en perfekt blandning av Pink Floyd och Peter Gabriel, man kan säga att bilden är ett perfekt kort om man vill minnas den sköna sommaren 2009.
Här står jag och spanar ute på Kulturhusets takservering några månader innan det stora bröllopet 2010. Vem är det som behagar att visa sig om inte Herr Gråtrut. Jag tycker hela området kring Sergels torg utstrålar - Grått! Nu när jag kör ett himmelstema vad kan passa bättre än en bild med hela gråskalan representerad i hela sin prakt. Jag hoppas jag inte trampar några ornitologer på tårna nu men jag tror att fågel på bilden är en gråtrut, tittar man noga så är halsen lite smalare och huvudformen mer JAS-lik och benen mer blekrosa än på den närbesläktade fiskmåsens.
Plattan uppsminkad inför julen. Himmeln svart som den ska vara för att inte störa den helt perfekta kompositionen, det gråa trista slipper vi den här gången.
På väg hem från Djurgården bjuder himlen på detta praktfulla skådespel. Jag vet att det ser bara tråkigt ut på bilden men på plats var det jättehäftigt att se.
När det gått en minut har himlen bytt utseende och bjuder på detta istället.
Faran när man fotar är att man nöjer sig alldeles för tidigt, det gäller att hitta nya inramningar för samma motiv, jag tycker alla tre har sina poänger. Den första bilden med båten som kommer stävandes, den andra med en stor uppslukande tefatsliknande molnformation och nu sist en trevlig inramning av båtar och nakna träd och stadshuset i bakgrunden, jag har en fjärde bild med ett flygplan som går in för landning mot Bromma men den struntade jag i för jag vill inte bli alltför tjatig.
Jag fortsätter solnedgångstemat, här sprider sig de sista resterna av molnen ut sig i vackra rosa strimmor. I den här delen av Sverige får man möjligheten att se solen gå ner i havet, då är det antingen Gotland eller västkusten som gäller och nu är det västkusten som ger sitt bästa skådespel.
Varför inte bara slänga in en intressant förgrund? Det här är lotshuset på Hermanö.
Här tyckte jag himmelns molnbank var så vacker och självlysande så det fick räcka med detta för att skapa en vacker komposition.
Här är samma molnbank, men av ett mer traditionellt snitt, i härligt morgonljus.
Det är inte ofta jag har turen att få den här synen serverad.
När himlen möter havet, morgonljus. Mjukt diffust och nästan magiskt ljus, det känns nästan som att man går omkring och nuddar ljuset likt kittlande bomullstrådar mot kroppen vid ett sådant här tillfälle, vilken konstig beskrivning eller hur, men känslan är i det närmaste fysiskt påtaglig. Fantastiskt...faktiskt.
Himlen kan uppvisa så många olika sidor. Jag kan med min livliga fantasi se i molnens färg och mönster en likhet med varmförzinkade metallytor och detta mina vänner är en fantastisk association, jag är inte konstig jag har bara levande och livskraftig fantasi. (Det är min fantasi som driver mig till att hålla på att ta bilder och min ständiga önskan att försöka förfina hantverket som foto ändå är.) Jag avser alltså den upplysta delen av molnen, resten är inramning och ganska nödvändig såvida man inte har ett teleobjektiv och kan isolera den ljusa delen av molnen. Jag tycker dock att bilden är väldigt fin som nu när den visar den häftiga molnstrimman som byggs upp från vänster till höger upp i underkant av molnbanken.
Det här är en av mina absoluta favoriter. Himlen skapade med sin glesa utspridning en känsla av att ha ett tak ovanför huvudet, lite känslan av att befinna sig under en trädkrona. Molnen skapar en minst sagt perfekt fond för fartygsmasterna. Det här är belöningen för att alltid ha en kamera med sig.
Det här en typisk bild som egentligen måste återges i ett verkligt stort format. Alla bilder som är tagna på det här viset, nämligen med ett vidvinkelobjektiv återger en stor del av omgivningen och ger därmed många små detaljer. Ha då snälla lite överseende med denna bild, det är jättehäftigt när solstrålarna bryter genom molntäcket som störtande kometer. Missa inte Öresundsbron lite till vänster vid horisonten.
Utsikten från Ivar Los park på söder ger en näst intill hänförande utsikt vissa gånger, detta faktum var det många som var medvetna om visade det sig. Under tiden vi var där kom det en jämn ström med pique-niqande människor.
Jag är lite kluven inför denna bild. Jag gillar den för dess enkelhet men å andra sidan vad är det för motiv egentligen? En elledning, avlövat träd och snö i motljus mot en redan nedgången sol, ja men den är schysst ändå jag gillar himlens färg, nu var den där igen, himlen alltså.